Hälsningar från naziland

Överfyllda bussar lastade med förvirrade människor, de flesta från bangladesh, korea och kina. Längst bak - ihopklämd mellan SriLanka och Kamerun sitter ett blont, trött yrväder och associerar situationen med djurtransport på väg till slakthuset i norra Argentina - eller liknande..

Väl framme på hospitalet radas människorna upp på led för att en och en slussas mellan 7 olika stationer. På nummer ett lämnar de sina papper, vilka intygar att dem är dem de uppger sig för att vara, och i utbyte får ett ganska identiskt papper tillbaka. På station nummer två stämplas detta nya papper, vid station nummer tre byts pappret ut mot två nya, på station nummer fyra visas dessa upp och scannas med streckkod in i en dator. Vid station nummer fem prickas deras namn av mot ytterligare en lista, vid station sex tilldelas de en varsin pappersmugg och slutligen vid station nummer sju (som bara är till för kvinnorna) delas nya kläder ut.

Väl inne i omklädningsrummet måste alla saker låsas in, skor och strumpor skall tas av och istället ikläder de sig ett par skintofflor. Kvinnorna måste klä av sig nakna på överkroppen och klä på sig de tilldelade sjukhuskläderna.
Ut ur omklädningsrummet - alla ser likadana ut, gåendes på led, med de två enda ägodelarna de fick behålla - det paper som skall prickas av och som talar om deras identitet samt muggen i papper.
Kolektivet slussas ut och in i olika rum, alltid gåendes ordentligt på led, någonstans på vägen pekar personal åt en enstaka individ som tillåts (eller tvingas) avvika från ordningen och gå in i ett rum som ingen annan ännu kommit till.
Det skall lyssnas med stetoskop på bröst och rygg, synen skall kontrolleras, kroppar mätas och vägas, lungor röntgas, urinprov tas, blod pumpas - ut ur människornas armar och in i två olika provrör och slutligen besprutas de allihopa med tuberkulosvirus.

Den ovanligt långa och blonda kvinnan, tydligt synlig i mängden, känner sig lite illa till mods och föreställer sig att det var såhär det gick till för judarna i Auschwitz innan de alla lurades in i "duschen" för att gasas ihjäl.
Fast här i Japan väljer man den mer humanitära dödsmetoden - att spruta in gift via en kanyl i kroppen på människorna..

Två dagar senare är hon dock vid liv och nås av ett mail som talar om för henne att inget ovanligt upptäckts under den helt rutinartade och högst normala hälsoundersökningen :)