jadajadajaaaa

bla, bla, bla...
Väntar på att min nerladdning av Heroes skall bli klar och har verkligen ingenting att göra så länge.
Imorgon åker finaste cykeln fram igen, första gången för i år. Nu ska jag cykla lite då och då till pendeln, tänkte jag så att min kära kropp får lite frisk luft om dagarna. Eftermiddagen skall spenderas på medborgarplatsens bibliotek, studera flitigt. Måste byta miljö, känner jag, då jag inte kunnat koncentrera mig alls i skolan på sistone..Undrar när de klappar ihop portarna för kvällen? Hoppas jag står ut att sitta länge, länge i morgon..
God natt och tack för mig, denna dag!

Facebook

Ett socialt nätverk, till vilket folk vänder sig för att "umgås" med vänner och dela med sig av sin egen och samtidigt ta del av andras, vardag.
Det är också en plats för offentliggörande av människors liv och inte minst en arena för marknadsföring av självet. Det ger individen möjlighet att visa sin omgivning och resten av världen med den, vem man är och vad ens person står för. Den ultimata sanningen,direkt in i alla våras datorer...
Eller åtminstone kan det verka naket, avskalat och privat, men i själva verket är det en möjlighet för människorna att leva ett slags låtsas liv. Om man synar det hela i sömmarna så visar det sig att det är rejält retuscherat och vinklat. Lite som en saga, eller en utopi.

Exempelvis finns det användare som har en dokumenterad vänlista på flera hundra personer. Någon slags iakttagen systematik från min sida säger mig att de som har flest vänner på facebook, är de som har minst vänner i reality. Bortsett från de som verkligen är ogillade av omgivningen och som inte ens kan skrapa ihop ett dussin, hur många gånger de än skickar iväg vän-förfrågningar.

Under rubriken "information" om användaren visar det sig att folk ibland skriver in favoritmusik eller "Favorite Quotations" som inte alls stämmer överrens med vad de lyssnar på eller tror på i verkligheten. Men det används mycket flitigt i försöken att måla upp en bild av sin egen person, så som man önskar den skulle vara eller så som man tror att andra efterfrågar.

Bilder. Ja, bilder är mycket intressanta. Här omvandlar man lätt verkligheten till en lycklig fantasi och laddar bara upp bilder där man är extra snygg. Många tjejer har en egen EGO sida där de fyller ett helt album med sexiga och "säljande" bilder på sig själva, fotade ur smickrande vinklar som får kroppen att se slank och ung ut. Inte sällan skådar man bikinibilder, vackra solbrännor och djupa urringningar.
En annan skojjig sak med bilder är att de kan få ens liv att verka bra mycket intressantare och mer händelserikt än vad det egentligen är. Efter varje helg tävlar folk om att lägga upp de galnaste bilderna för att genom det säga; "titta vad kul som händer i mitt liv och vad mycket roligt jag gjort"! Således publiceras bara party- eller resebilder. Ingen dokumenterar dagen på jobbet eller helgen i soffan framför let´s dance.

Man kan också väldigt enkelt döpa om sig till något annat, kanske det där namnet som man alltid velat ha när man var liten eller kanske något utöver det vanliga som får en att verka mer intressant än vad "tomas", "anna" och "sara" gör.
Några enkla knapptryck på tangentbordet förvandlar en dessutom genast till 10 år yngre, eller äldre, vad som önskas i låtsas världen.

Således kan man säga att ansiktsboken är en slags tillflykt från det verkliga samhället för kleti och pleti, där de kan leva ett fejkat liv, fritt från problem, celluliter och avsaknad av vänner.
Undrar vad som kommer härnäst?

besviken och ledsen

Avslutar säsongen med besvikelse och ställer mig ännu en gång frågan; Vad håller jag på med?
Vad gör jag på en match som denna, när det egentligen är basket som jag vill spela? Det kliar i fingrarna efter att dribbla boll men...det finns någon, svårt identifierbar, gräns där inte ens suget efter spelet kan få en att stå ut med den här skiten.
Skorna på hyllan, ännu en gång. När ska jag växa upp och skaffa mig en annan hobby?

Jag säger upp mig!

Jag orkar inte plugga mer nu. Jag är så trött på skolan att jag håller på att spy. Kan man få vara ifred någon endaste gång? Det känns som om jag tentapluggat i 4 veckor och mitt huvud är nu så fullt att all viktig kunskap rinner ur ögonen på mig.
Eftersom jag planerade in en resa till London innan jag fick schemat för denna kurs så har jag naturligtvis prickat in min weekend precis i anslutning till när man hemtenta skall skrivas. Såledse måste jag ligga ca 5 dagar före i mitt studerande så jag hinner skriva tentan innan jag drar. Min faktiska status är dock 3 dagar efter... Passar inte så himla bra in i min planering.
Lösningen på problemet?
Bänka min näst intill knappt levande kropp och (redan döda) knopp i soffan, för restaurering och återhämtning så att morgondagen kan generera många timmars självstudier och förhoppningsvis en bättre placering i den pågående kvalitativa marathonen.

Once you go black, you never go back....

Efter drygt en timme med att smeta in sig i allt möjligt som skall göra mig till en svart kvinna.. Hoppas jag inte blir för varm ikväll så att svetten gör mig randig.
Spice up your life!!!!!!

Once you go purple you sure wish you could go back!

Kastanjefärgen som skulle hjälpa mig att bli brown suger gjorde mig stället till en... ja...?! Strypt smurf? Jag blev lila!!! Undar om jag överdoserade eller något?
Tur att jag började 10 timmar i förväg så jag kan sätta mig i badet, försöka skrubba av färgen, börja om på nytt med mindre kastanjevatten och kanske ändå komma i tid till partyt ikväll..

Lördag förmiddag

Det finns en enda viktig regel här i livet som man bör följa om man vill överleva så länge som möjligt; Besök aldrig Stockholm city en fredag eftermiddag/kväll direkt på löning.
Det är galet hur mycket folk det är ute. Och hur mycket kids det är som springer runt och låter, skriker, talar högt i telefonen, spelar musik offentligt, ockuperar provrum och är allmänt asjobbiga. GÅ HEM!!!
En klar skillnad märktes dock på klientelet mellan exempelvis Hennes & Mauritz (som var vidrigt) och Kappahl (där inte en enda spoling skymtades). Synd bara att Kappahl inte är favoritbutiken....
Efter ett par timmars jäktande runt i jakt på present till tvillingarna blev jag mer eller mindre utkörd från Stadium någon minut efter 19. Men jag hade i alla fall lyckats fylla två kassar fulla med presenter! Svårt att köpa något till två killar som idag blir fjortisar. De vill liksom inte direkt ha något speciellt, förutom pengar då kanske. Kläder är alltid bra att få, men kanske inte så kul... ahja...
Restrerande del av kvällen spenderades hemma hos fadern på folkis, till jag ensam pulsade hem i äckel slask vid 23-tiden.

Idag är det maskerad som gäller och jag har tänkt om lite angående min outfit. Istället skall jag och två andra gå som en triad ur spice-girls (wuuäääkkk) och jag har paxat Mel B, Scary spice. Så därför dags att börja jobba på brännan.... So long everybody!

08 Liiite mer speciellt än allt annat

Någon slags miljödag har bidragit till att många, många, många städer i världen skall släcka ljuset under 60 minuter på lördag.
Stockholm skall det inte..
Man menar att "vi inte tror på det budskap som ges. Istället försöker vi jobba lite mer långsiktigt".
Det är i och försig bra att man planerar att göra mer för miljön än at släcka ner huvudstaden en timme om året, men är det inte lite löjligt att opponera sig hela idén? Tänk vilket budskap det sänder ut att vi inte tänker delta. Kan ju uppfattas som att vi inte bryr oss. I ännu värre fall uppfattas vi bara som dryga och okänsliga.
Näe... Istället borde man släcka ner för att visa att vi tar det här med miljön, på allvar, och att vi vill arbeta över gränserna för att försöka lösa en del av problemen.

Kungen skall minsann släcka slottet, haha. Länge leve monarkin! :)

Give me a F-cking breake!

Värdelös skola!
Vart man än vänder sig med frågor blir man bara runtskickad.
- "jamen då ska du höra med han"
- "nej, jag kan inte hjälpa dig, fråga henne"
- "detta är inte rätt instans, det är honom du måste höra med, han ansvarar för det där"
- "njae...jag vet ju inte så mycket om ditt huvudämne, jag undervisar ju i det här, så jag skulle rekommendera dig att vända dig till din egen diciplin"
Och så var man tillbaka där man började igen...
Vad är problemet? Vill man inte att studenterna skall göra bra ifrån sig eller?
Jag begär inte världsfred eller öändlig tillgång på olja. Det enda jag vill är att få lite ideér till min kommande uppsats....

Inget nytt under solen

Här i livet händer det inte så värst mycket. Jag har överlevt ännu en dag och måste nog snart sova för att orka med nästa..
POSITIV!
Segt i skolan med inledning av ny kurs idag (pusta ut.. förra kursen avslutades igår. Varför vila?) Direkt från skolan till jobbet. Spenderade 5 timmar på stan med boende; ut och in i butiker, ett besök på Mc´Donalds och fika vid tre olika tillfällen..
Äntligen hemma. En tom och mörk lägenhet välkomnade mig. Snabb som en iller kokade jag iordning en gryta till lunch imorgon (och förmodligen middag med). Nu äter jag negerboll och dricker te. Usch! Säkert + 5 kg den senaste veckan. Tur att det är basket imorgon, det enda som får fläsket att vilja röra på sig.
Glatt skattebesked dock.
Imorgon är en annan dag, och faktiskt! Den är fylld med massa intressanta möten!

ZZzzzz......

weronica goes Waynes world

Det vankas maskerad på lördag med tema 90-tal. Jag är i farten med min outfit och jag insåg dystert att jag verkligen kan vara äckligt ful!
HAHAHA!!
Hur fan såg folk ut för nästan 20 år sedan? Det känns som om jag prickat ganska rätt med jeansväst, spraylugg och gröna jeans?!
Någon som har annat hett förslag om jag inte riktigt vågar gå som lesbisk kvinna från "the bush" ?
Funderade även på sådan där singoalla blus, för att hotta till det lite x-tra...

Basketnördar på upptåg

Kollade igenom kameran idag från senaste partykvällen, som gick ut på att se vem i laget som kunde dricka mest sprit. Tror det var någon slags boafest, för när vi kom in var det bo'or överallt, as U can tell..
Högst upp till höger; galen amerikan i blått, passionerad på basketplanen; domaren får ofta höra att han suger. Bäst i test på look-away-pass, hyllar mest av alla sina egna assist och jobbade hårt under kvällen för att supa sina kolleger ordentligt under bordet.
Övre raden, i mitten; tystlåten farstabo, lite off under säsongen men får högsta betyg på att hämta kaffe åt coach innan matcherna. Imponerade stort på dansgolvet och sprang runt hela kvällen med V.I.P - melodifestivalen, runt halsen.
Övre raden till vänster; Finn ett fel... och du finner det här. Partyglad dansdrottning som älskar sushi på east. Har absolut inget med basket att göra och skulle för allt i världen inte få för sig att dribbla en boll med händerna.
Nedre raden till höger; Bäste man på plan, trots att säsongen känts "sådär" och hon valde att dra fem veckor till Australien istället. Alltid gla å go. Kämpade för sitt liv med att inte dricka sig för full under kvällen och bunkrade därför med flera portioner indiskt och på det en, två och tre omgångar cheescake. Trots detta kom hon inte ur sängen på söndagen. Åkte hon möjligtvis varuvagn heeeela vägen hem till K-holmen?
Nedre raden, vänster; Donnan lyckas alltid få dubbelt så stort huvud som alla andra på bilden. Jag lovar, i reality är det inte så himla stort. I övrigt inga fler kommentarer.

se det från den ljusa sidan...

Jag tänker trotsa allt vinterväder och pulsa ut i snön med vårjacka idag med! Jag måste demostrativt visa att jag tycker att det får vara nog. Jag skrattar dock lyckligt åt mina fina vita stövlar som håller torrt och varmt runt fossingarna.
Idag är sista pluggdagen. Jag känner mig ganska lugn och tog därför en rejäl sovmorgon imorse. Klockan är nu 12 och det är dags att bege sig till Flempan...
So long everybody!

Ooops...

Jag förstörde nästan min mormors bröllopsklänning... Nu alldeles nyss...
Bra.
Hur exakt tänkte jag när jag fick för mig idén att pressa ner 176 cm och 70 kilo i en klänning sydd för en 150 cm mormor, som i sin ungdom säkert inte vägde mer än drygt 50 kilo?
En mycket klaustrofobisk känsla intog mitt själasinne när (tvångs) dräkten var så liten att armarna tvingades hållas rakt ut, för att inte spräcka hela skiten.
Schyyy, säg inget till mamma.
Det knakade lite i den när jag för mitt liv försökte bryta mig ur. Men den är tillsynes i samma skick nu som den var innan jag våldförde mig på den.
- Thank god!

Idiotisk Svensk avundsjuka

Tittade på reprisen av Debatt imorse. Alldeles för mycket folk med alldeles för stora egon, ihopklunsade i en alldeles för liten studio för att disskutera något som är helt jävla korkat.
Beror finanskrisen på att stora företagsledare plockar ut för mycket i bonus eller ej?
Amen hallå?!
Eftersom det är så otroligt idiotiskt så orkar jag inte ens kommentera. Jag vill bara ställa mig frågan hur dum i hela jävla huvudet den person är som ansåg att Sverige bör lagstifta om en maxlön på 40.000 kronor. Varför skulle vi göra det, enligt denna person? Jo, för att "sluta dalta med överklassen".

-SUCK!

En skön morgon på jobbet

Ibland har jag världens bästa extra jobb. Som nu till exempel. Jag fick sova hela natten, hela gruppbostaden var präglad av ett fantastiskt lugn. Även morgonen har framskridit i sakta mak. Åt frukost i lugn och ro med två boenden, pratade om ditten och datten, god morgonstämning spreds i köket.
Kollade in PLUS som är helt sjukt dåligt.
Problemen som de tar upp, WTF! Människorna som är med är ju helt sänkta till att börja med och han programledaren, vad han nu heter, där har de brunnit rejält.... Allt jag vill säga honom är; Andas!!!! Gud så han pratar på någon vidrig dialekt som jag inte kan placera varken norr eller söder över. Han ställer frågor som han själv svarar på. Han är verkligen kass. Inga genomtänkta vinklar på problematiken, inga kluriga frågor utan bara något jävla hets mot de han intervjuar. 9 gånger av 10 så ställer han inte ens öppna frågor utan liksom bakar in sin egen värdering och ståndpunkt i frågan så den intervjuade lätt kan avläsa vad han bör säga för att få full pott. Såklart leder detta till ingenting förutom ett kaosartat svammel kring något oviktigt där både programledaren och den dit bjudna gästen talar om samma sak.
Suck. Sådant här kan verkligen reta upp mig. Jag vill skriva ett brev till SVT och klaga!
Men det skall inte få förstöra min annars så optimala morgon. Nu ska jag skriva lite viktig dokumentation ;)

It all comes down to money.

Den som säger att "pengar inte är allt" har fel. Eller ja okej, kanske inte precis allt men däremot inte långt därifrån. Det enda jag kan komma på som pengar inte styr är kärleken. Men å andra sidan så tror jag att inte ens den är helt prislös. Till exempel kan pengar göra en människa till en mycket mer attraktiv/eftertraktad man eller kvinna. Pengar gör det möjligt för de par som hittat förälskelsen på nätet, att i praktiken faktiskt ta sig till varandra och leva ihop etc. etc.
Men skit samma, det var inte egentligen det jag ville ha sagt. Vad jag vill berätta är att jag idag fick ett litet helvetes kuvert hem i brevlådan, vars innehåll talade om för mig att jag är skylidg CSN 40.000 kr
Varför?
Jo, för att jag under år 2007 (då jag fick studiemedel) haft en inkomst på drygt 240.000 kr för mycket.
Men det är inte sant. det ser bara sant ut på pappret. "Inkomst av kapital" heter det. Vad det egentligen betyder är att jag det året sålde min lägenhet i Årsta och gick en massa pengar i vinst som då räknas som inkomst. Vad som glöms bort är att det inte är några pengar som jag äger, då jag redan hade en bostadsskuld på 750.000 kronor. Således snodde banken alla dessa pengar för att betala av en del på mitt lån.
"jaha. men vi bryr oss ju int eom vad du har köpt för din inkomst förstår du väl? Vi ser ju bara att du har tjänat för mycket och därför kan du inte få studiemedel" säger den osympatiska häxan på andra sidan linjen.
Jag bara undrar vad fan de tänkt att jag skulle leva på då? 240.000 kr som jag inte känt lukten av. Studier på heltid, bostadslån och hyra, busskort och mat. Vem och hur skulle detta finansieras då? JÄVLA ÄRKEPUCKON!
Okej. Jag vet att lagen inte kan skrivas om för min skull, men lite medlidande och förståelse kunde kärringen väl ha bjudit på? Och varför går detta problem inte att lösa? Ska folk inte få byta bostad under tiden man studerar? tänk om man separerar? Om man måste byta bostadsort för att bedriva studier eller vad annat som helst?
USCH! Jag är så irriterad. Nu måste jag klampa in på banken och be om 40.000 kronor bara sådär. Skönt att man har en far som är så förstående att han i egen hög person skulle lösa problemet åt mig om banken sätter sig på tvären.
En annan mycket trevlig sak är att jag har en mamma som tycker synd om mig som måste jobba natt, att hon åker till Tyresös bästa godisbutik (trots att den inte geografiskt sätt ligger henne närmast), handlar massa gottis och fraktar det till mig i Älta.
100% Kärlek.

Jag saknar Niklas. Vill bara att klockan skall bli 14.00 lördag den 21 mars så att jag får åka hem....
Nu ska jag plugga vidare, inte mycket som händer i mitt vardagliga lilla liv.
På återseende!

stresskoma

Jag vet inte vad fasen jag håller på med längre. En enda bra sak har jag lyckats åstadkomma idag, nämligen att skriva ett personligt brev för sommarjobb. Nu måste jag bara komma ihåg att skriva ut det samt lägga det på lådan.
Klockan är nu 13.32, jag gick upp kl 09.00
Jag har lagt fram skolböcker på soffarmstödet (där de ganska så fort växte fast), jag har googlat runt på Japan samtidigt som jag försökte bekanta mig lite med landets geografi via min fina kartbok. Jag har funderat på om jag skall tentaplugga inför min tenta på tisdag (fast jag känner mig klar. Gud skjut mig om jag inte klarar tentan nu) eller om jag skall börja läsa litteratur inför kommande kurs, så att jag ligger steget före, eller om jag skall börja slipa på uppsats ämne?!
Det blev inget utav det....
Jag kan verkligen inte komma på ett bra ämne. Jag vill skriva om något som jag kan bygga på under C-uppsatsen och jag vill använda denna uppsats för att kunna söka stipendie under C. Vilket betyder att mitt ämne måste vara grymt bra. *suck*


Dessutom... Tror jag blivit blåst. Betalade in 25o spänn för att få hjälp med stipendier från en databas, så jag slipper söka själv. Men inte fasen har det kommit hem något i lådan ännu. Måste springa ut och kolla nu, finns det inte där så vet jag en som kommer ringa och skälla ut någon stackars oskyldig sopa på stipendi.se

Typiskt japanees!

Alltså dem e ju så himla roliga där borta i Japan. Allting skall vara rätt och riktigt..
Hittade denna länk, ngn slags film för barn om hur de skall gå på toaletten. Det gäller att göra varje liten del av vardagen rolig, speciellt om man skall bli "Pants Man"!!

http://www.youtube.com/watch?v=xA8wmqPI63M

Nedräkning till sommaren har börjat... Bara drygt två månader kvar. Lycka i min själ att solen äntligen hittat tillbaka till oss övergivna här uppe i norr. Så glad att jag till och med ser fram emot mina två kommande kurser i skolan. Nu jävlar ska här skrivas!!!
London, baby, om tre veckor. Idag viskade metrologerna om 15 grader och strålande sol där borta. It is just getting better and better.....
Klart Slut.

Tentaperiod = Ångestperiod?

Då sitter man här igen... suckar, stönar, pustar och emellanåt; halvsover. I skolan, på plan 6, tysta delen. Första perkett med utsikt mot gården och alla stressade, frusna, gråa små människor som halvt springer förbi.
Varför är tentaperiod alltid förknippad med ångest? Inte riktig ångest såklart... men ni vet sådan där jobbig magkänsla som man i vardagsmun gillar att benämna ångest.
Alla känner av den, vill dela med sig av den, söker den i varandras ögon.. Vi sitter väl i samma båt?
Klart vi gör, på ett eller annat sätt känner alla stress.

Stress över att man inte förstår något.
Stress över att man ligger efter och har massor kvar att läsa.
Stress över att läraren är 100% opedagogisk.

Jag har under denna kurs uppfunnit en ny slags stress. Alla pratar om att det är så svårt, hur ska man tolka alla siffror m.m? MEN. Jag tycker inte det är så svårt. Jag orkar inte läsa för att det känns som ren upprepning och som att jag redan kan det här. Något frågetecken i bakgrunden existerar såklart. Men inget som jag inte kommer hinna lösa inför tentan.
HALLÅ!!! Stress på hög nivå. Vad har jag missat, som alla andra tycker är svårt och oförståerligt?
Samtidigt så infinner sig även ett slags lugn. Om jag nu har förstått åtminstone hälften av det som jag tror mig ha förstått så borde jag lyckas skriva G.. det känns ju skönt att veta. Såtillvida jag inte fuckar upp tentan och gör det hela mycket svårare än vad det är, lite av min expertis.

En glad men samtidigt läskig nyhet; Jag blev tilldelad en plats på Japanskt universitet inför nästa år.... Yyyeeeiiii!!! :)
Saionara!!!

Shopping community

Jag fick en briljant idé idag!!
Om man, som jag älskar att shoppa, men ändå åtminstone försöker vara en bättre människa genom att tänka på miljön, opponera sig mot barnarbete och dylikt, så skulle ett slags shopping community vara idealiskt!

Tänk såhär;
Man samlar en massa tjejer och killar; min vän, som har ett par vänner, som har ett par vänner, som har några syskon med vänner osv. Alla dessa människor tar med sig kläder som man kanske vuxit ur, som man tröttnat på, som råkat bli för små eller vad vet jag?
KRAV dock; helt och rent.
Sedan ses man kanske 2 gånger per år i en stor lokal, hänger upp alla kläder snyggt och prydligt till allmän utbytning. Sedan kan man frossa loss bland varandas saker och utan att spendera en krona, samtidigt som man sparat på miljön och bidragit till minskat barnarbete (då man ej köper nyproducerat) fylla garderoben med massa nya godsaker!

Låter inte det smart så vet jag inte vad..

Kärt barn har många...

Imorse blev jag utnämnd till "Fat Spice"...

Det är alldeles jätte tyst och stilla runt omkring mig. Jag är ensam. Kvällshimlen hänger mörk och tung utanför mitt fönster, kökslampan är min enda ljuskälla. Den släpper ut en ström av röd/gult ljus som kämpar tappert för att nå fram till mig, men som långsamt dör någonstans på vägen. Jag trivs här i mörkret. Om jag vill kan jag se ut, iaktta och observera. Ingen kan se in. Ingen kan se mig eller veta vad jag gör. Ensamheten berusar mig behagligt men är samtidigt kittlande läskig.
Mina tår är kalla och stela. Jag fryser men är ändå varm. Det är som om tystnaden sveper om mig med sina jättelika armar, som ett badlakan som kramar hårt om en nybadad kropp. Den liksom surrar i mina öron. Finns inte där att lyssna på, men går ändå att höra.
Jag känner mig ensam och ledsen men samtidigt lycklig och trygg. Kanske skall jag bara blunda och försvinna, vakna någon annan gång i sorlet av en annan tysthet och i skuggan av ett annat ljus?

Mina nya skönheter! Inhandlades såklart för ett fint rea pris. Gud så praktiska i detta otäckla slaskväder. Det mest mogna köpet på mycket, mycket länge...

Hur snurrig är man inte när man, vid påklädnings proceduren imorse, satt på sig trosorna ut och in och sedan dessutom inte märkt någonting på hela dagen?
Mina morgnar är ett slags traumatiskt töcken. Innan klockan 12 är det mer eller mindre omöjligt att föra en konversation med mig.. Gud giv mig styrka!
En sak som jag däremot minns från imorse var tiggaren på pendeln. Han gick fram och tillbaka i vagnen, klädd (precis som alla dessa tåg-tiggare) i fräscha, hela kläder. Han visade (precis som alla dessa tåg-tiggare) upp ett foto på ett litet barn och bad om pengar. Bredvid fotot fanns den klassiska texten om barnet med leukemi (precis som alla tåg-tiggares barn har).
Gud jag blir så irriterad. Tror dem att resenärerna är tappade bakom en vagn eller vad är problemet? Alla använder sig av mer eller mindre samma bild, exakt samma fotopapper, exakt samma typsnitt på texten, exakt samma sjukdom osv. HELLO?!
Undrar om det finns någon tiggar mästare, någon slags Don Corleone? Det känns ju som om detta är ett organiserat tiggeri med en boss och dess undersåtar (de som ränner runt på pendeln).
Gud! De tigger o stryk, det är vad dem gör!!!

Total undergång

.... Ja det är precis vad som kommer drabba mig om inte solen dyker upp snart! Tror att jag aldrig tidigare längtat så mycket efter att våren skall komma, som jag gör nu. Imorgon skall jag i alla fall försöka ta mig ur grottan och åka till skolan. Bra att träffa lite människor.
Ikväll gjorde jag come back på gymmet. Kan inte minnas när jag styrketränade senast?! Mina axlar är ju totalt förstörda så idag tog jag mitt förnuft till fånga och återupptog muskeluppbyggandet. Duktig som jag är gjorde jag även lite sjukgymnastik!

Skolan väntar hela veckan så det är nog en vettig idé att gå till sängs nu.
Gó Natt!

Båtlivet är bara till för männen!

Det årliga besöket på "Allt för Sjön" inträffade under två stressiga timmar under gårdagen. Det primära syftet detta år var att köpa GPS och nya sjökort. Att även få gå ombord på ngn skönhet i A-hallen och mysa runt i någon dyk monter, stod högt på listan.

Jag klampar in i C-hallen och går förbi någon monter (minns inte vilken) men som har kurser för olika bra-att-kunna-på-sjön saker. En stor, blå, övertydlig träskylt skriker åt mig vid monterns öppning;
"Våra Kurser:
* Manövrera och lägga till
* Manövrera och lägga till för tjejjer"

Jaha, tänkte mitt lätt stressade och lättretliga huvud. Om man är tjej så finns det andra sätt att manövrera och lägga till på?!
Medan jag stod och surade lite kom en trevlig (men sjukt korkad) dam fram till mig och undrade om jag behövde hjälp.
"Nej, du. Inget speciellt. Jag står bara och funderar på hur det kommer sig att tekniken på sjön är olika beroende på vilket kön man har"?
Damen log väldigt trevligt med sin stora röda mun mot mig. Lite fördummande sade hon; "Vi har valt att göra två grupper då män som skall lära sig lägga till kan så mycket mer än vad kvinnorna kan".

"#%#!!#*/%&=/=((?=)"
Din dumma kossa, tänkte jag. Alla nybörjare är nybörjare. Och kom aldrig och klaga på att kvinnorna särbehandas och inte är lika mycket värda som männen, när du själv står här och reproducerar samma dumma tankegång!

Jag surar vidare... Vi köper kort, gps, nästan en våtdräkt, småpratar med de trevliga pojkarna i Waterhouse och styr sedan kosan mot de fina röda Baltic flytvästarna (kallas numera räddingsväst).
Gubben i montern hälsar, precis som alla andra på mässan, glatt och trevligt. Han demonsterar flytvästarna och förklara pedagogiskt vad som skiljer dem åt; Den ena med sele, den andra utan. Vi har motorbåt så i första anblicken var det den utan sele som jag spanade in. Jag tänkte dock ett varv extra och kom på att jag kan lika bra köpa en väst med sele som jag kan använda både på motorbåten men även när jag seglar med far min (sen kom jag iof på att sele behövs om man typ tävlingsseglar, not really my case).
I vilket fall säger den fd trevliga gubbskrutten (numera dum i huvudet) att jag inte behöver bekymra mig så mycket för sele eller inte då det är bäst att skicka ut männen att hissa/ta ner segel på natten.
Jaha? Jag tänkte att han har ju ingen aning om vem jag är. Tänk om jag seglat sedan 3 års ålder, tävlat eller vad som helst?! Vad har han för rätt att säga så till mig? Jag hängde genast tillbaka västen och gick, Niklas (trevlig som han är) ursäktade oss och sade at vi "var tvugna att fundera lite".
Efter två timmar på mässan insåg jag att Båtlivet bara är till för männen! Och ännu en gång fick jag bekräftat för mig att jag valt fel kön!

Stipendier

Var idag inne på någon sida för att leta stipendie till mina fortsatta studier. Det visade sig att man kan söka stipendie för allt möjligt i den här världen. Listan för "diverse understöd" innehöll bland annat:

Stipendier till barn och ungdom generellt: I guess not
Stipendier till "mindre bemedlade": Vad betyder det egentligen?
Stöd till äldre behövande: Räknas 26 som äldre?
Stöd till invandrare och flyktingar: nope..
Stöd till adoptivbarn och föräldralösa: nope.. Kan dock tänka mig att ta med en unge hem om det underlättar för stipendie..
Stöd till adliga: Ha,ha. Humor. Typ samma sak som; stöd för brunögda. Ytterst suspekt. Men för min del; nope..
Stöd till volontärsarbete: ehh..nej.. (va fan när kommer det stödet som gäller mig?)
Stöd inom idrott: Räknas div 4 i basket?
Stöd till allmännyttiga ändamål: allmännyttiga ändamål, visade det sig kunde innebära nästan vad som helst som är till samhällets nytta. Om inte svära åt odugliga ungdomar på tvärbanan räknas så; Nej..

Lite längre ner återfanns stöd för barn till föräldrar med särskilda yrken. Det fanns dock ingen beskrivning på vad detta särskilda yrke skulle vara för något, så jag fyllde i det. Haha!
På beskrivingen vad jag skulle göra med mitt stipendie skrev jag; bedriva studier en termin utomlands, spela basket, kulturellt utbyte.. Gud. Vad ska man skriva liksom?

Ja, ja. Vi får väl se om det blir något. Än så länge har jag ju inte ens ett värduniversitet så..

Kram!

Ny människa

Upptäckte igår att jag blivit en helt ny (kanske inte nödvändigtvis mycket bättre) människa!
Strök runt i SKHLM, tittade, kände och luktade på de flesta klädesplagg jag passerade. Provade en hel del och hade en ganska lyckosam dag i provhytten. Eftersom jag inte hade hunnit äta någonting ännu under dagen så vällde inte fett ut på alla håll och kanter och eftersom jag faktiskt grillade mig själv i solariet under 16 minuter i fredags så var jag inte heller helt likblek. Detta är annars två traumatiska delar i momentet "prova kläder".
På Åhléns förälskade jag mig lite i en skjortklännig(299:-) och ett par coola byxor (på rea, 149:-). Inga stora pengar, men för allra första gången i mitt liv dominerades inte min tankegång av enbart den lilla shoppingdjävulen inuti mig. Istället visade det sig att det även bor en gammal tant i mitt innersta.
Tankten; "Kommer hon att använda dessa kläder"?
Shoppingdjävulen:" Jo, men det kommer hon att göra. SÅKLART!"
Tanten; "Möjligt att det händer någon gång, men hur ofta"?
Shoppingdjävulen; "Spelar roll. Handlar ju inte direkt om en förmögenhet"
Tanten; "Nej detta blir det inget av med. Man kan inte bara köpa, för köpandets skull"

Moget... Jag hängde snällt tillbaka kläderna på sin plats och strosade vidare. Kände mig såklart sjukt duktig och det var liksom som en liten tillfredställelse i sig självt, att jag faktiskt inte handlat något.
MEN. Som någon slags inbyggd kompass styrde mina ben mot det totala shopping paradiset (mitt fall helvetet). En gång, vars ände inte kunde skådas från dess öppning, präglad av enbart skobutiker. Vart jag än tittade, åt vilket håll jag än gick; Skor, Skor, SKOR.
OMG!!!

Jag bestämde mig för att ett besök i EN av butikerna var legitimt, således valde jag med mycket stor omsorg. Till slut blev det Vagabond. Provade, kände, tittade, pillade, ställde tillbaka, plockade fram igen, jämförde, provade och ställde tillbaka igen.
Jag köpte såklart två par skor. Ett par var på Rea, så de räknas inte (min egen finurliga shoppingregel). Men det andra paret köpte jag, tillslut lite tveksamt (Tanten tänkte: hon kan köpa, prova hemma och sedan lämna tillbaka om det skulle vara så. Dvävulen hånskrattade med mörk stämma och visste att detta aldrig skulle hända. En gång köpta och betalda - lämnas aldrig igen..)
Varför tvekade jag då? Jo... jag vet inte om de var så snygga. Men. De var i särklass de skönaste skor mina fötter någonsin entrat. Lädret var som en smekning mot den bara huden. Sulan, gjord i gummi, fick det att kännas som om man studsade fram. De var så sköna att jag nästan kan börja gråta!
Men gud! Hur moget är det inte att köpa skor för att dem är sköna och funktionella? Har jag aldrig gjort förr(förutom träningsskor).
Därför; Himlen har öppnat sig för mig. Jag är en NY (shopping) människa! Jag har blivit en gammal tant! Kan knappast ses som något bra.. Hoppas det är något slags tillfälligt slaganfall som drabbat min sargade shoppingsjäl?!

Frågan som dock kvarstår är; Skorna - Snygga eller fula?!

Apor och krystade möten

Undrar hur länge jag skulle klara mig på en öde ö ensam? Förutsatt att jag hade allting som behövs för den fysiska överlevnaden. Typ steg ett på Maslows behovstrappa; mat, vatten och tillgång till ordentlig med sömn. Men helt ensam... Undrar om jag skulle anpassa mig till det livet eller om avsaknad av medmänniskor skulle göra mig galen och kanske skulle jag dö av ensamhet och sorg?! Fast om det skulle vara någon som är ganska lämpad för att leva ett liv i ensamhet så tror jag faktiskt att det är jag. Kanske skulle jag behöva en ipod för att må bra och min kamera.. Svårt dock på en öde ö. Om man inte har tur att hamna på en ö med eluttag.. Om man tror att människan är en flockvarelse, socialt betingad så betyder det att hon inte skulle klara sig utan gruppen. Kanske skulle man söka sig till djuren och anamma deras beteende? Undrar om jag som kvinna skulle kunna bli ngn slags alfa hane i en apflock? Seriöst.. Om jag genom mitt mänskliga intellekt skulle kunna ta över och ta beslut i enlighet med gruppens bästa, borde jag ju utnämnas till ny flockledare?!
Sjukt det skulle vara.
Hur skulle jag egentligen göra för att vinna slaget om tronen, mot en aphane? Gorilla skulle ju vara kört. De är jättestarka! Vad har aporna egentligen för vapen? Om jag inte missminner mig så tror jag att animalplanet lärt mig att apornas tänder är väldigt lika människans. Så de lär ju knappast bita ihjäl sina moståndare..?
Gud. Vad är det jag sitter och tänker på egentligen?HUR sjuk får man bli?

Istället skall jag vädra en tragisk tanke. Eller tanken är det inget fel på.. Men ibland infinner sig en känsla av djup tragik inom mig. Jag blir liksom ledsen på riktigt på något konstigt vis.
Och det är vid sådana tillfällen som när man träffar någon som man i sin ungdom umgicks ganska mycket med och till synes verkade ha en del gemensamt med. Nu, när man ses igen, för första gången på massor av år, då är liksom allting helt förändrat. Jag blir obekväm och då vet jag att jag blir tillbakadragen och nästan dryg. Jobbigt sådana gånger då man undrar varför i helvete man står där och verkar intresserad för? Vem är den här typen framför mig? Liknar någon jag en gång kände men denna människa känner jag absolut inte. Vanligt att jag då kryper in i mig själv och lyssnar på tystheten runtomkring. Tills jag märker att något fladdrar under näsan på den där andra.. Ingen annan i närheten och den andra stirrar konstigt på mig. Jaha? Pratar han med mig? Det är just i detta ögonblick sorgen brukar infinna sig. Vad ledsamt att jag känner att du är en looser och vi inget har gemensamt. Hur kunde våra liv gå så skilda vägar?
Den stora trösten finner jag i att jag 10 ggr av 10 känner mig bedrövad över den andra själens liv, inte mitt eget! Det känns tryggt, för någonstans intalar jag mig att det är tecken på att jag gjort bra val i livet och med bra menar jag val som jag stolt kan stå för och som jag inte ångrar.
Alternativt kan det ju betyda att jag är insnöad, har totalt tunnelseende och är 100% upptagen av mig själv. Men jag väljer att tro på det första.. :)

Fredag kväll

Blev inte så mycket gjort idag trots allt. Läste hela 1,5 sidor i min lånade statistik bok, gick en kort promenad till konsum, kollade ett avsnitt av The menthalist.. Usch. vad den serien är enkel. Lite för enkel för min smak. I två av totalt fyra avsnitt har jag listat ut vem mördaren är ganska fort. Tråkigt när det inte kommer några överraskningsmoment! Dessutom, ok, konceptet är väl helt ok. En kille (ganska så snygg dessutom) har ngn slags sjätte sinne och ser/noterar saker som ingen annan gör. Helt ok. Men han listar ut de mest omöjliga sakerna på typ en nano sekund. Jag menar, get real!

Efter ett avsnitt med "Jane" böt jag istället till en ny, fräsch episod av DHW. God, I love that!! Jag liksom ligger i soffan och bara myser. Jag hoppas Susan och Mike blir tillsammans igen..

Eftermiddagen spenderade jag mestadels i badkaret med fantastikt hög musik på stereon. Jag har bränt två nya, sjuk bra skivor! Lugn musik men man blir glad. Så där låg jag och plaskade medan jag sjöng ikapp med tunga artister som Brucan, Leona Lewis, Dire Strait, Coldplay, Amy McDowell, Oh Laura mfl.

Nu ska jag ut på stan en vända. Jag känner mig lite som prinsessan Lea. Satte upp mitt hår i en knut men det blev lite lockar på vardera sida om öronen (tänk Lea med hennes kringlor eller vad det är) och dessutom har jag en tröja som har lite puffärm men bara vid axlarna.. Tror jag erinrar mig att hon hade det också, fast int een tröja såklart :)
Klart slut.

Ps. min skiva är verkligen en GRYM blandning Ds.

BTW

Höll på att glömma...
Här kommer spännande info om de sedlar vi för tillfället har i Sverige och somjag igår funderade så mycket över:

20:- Selma Lagerlöf, som sagt(på baksidan Nils Holgerson, ridandes på en gås). Har funnits på den lilla lappen sedan år 1991

50:- Jenny Lind(på baksidan:silverbasharpa), sedan 1996. Hon har dessutom en gata uppkallad efter sig i Fruängen. Bredvid Fredrika Bremer som, om jag inte minns helt, helt fel är en tidig kvinnorättskämpe (men jag har egentligen inga belägg för det) Jenny Lind är säkert ngn gammal gedigen musiker med tanke på sedelns baksida.

100:- Carl Von Linné (på baksidan; Ett bi som pollinerar en blomma). Han har varit med sedan 1986.

500:- Den mest anonyma av dem alla; Karl XI (på baksidan; En gravyr av Christopher Polhem, den svenska mekanikens fader..) Den elfte liksom? Vem var det? Kanske har de glömt en I? Så det egentligen är Karl XII? Han kom i alla fall till 1985.

1000:- Såklart Gustav Wasa (eller vasa) (på baksidan; Träsnitt ur Olaus Magnus "Historia om den nordiska folken" från 1555) Gustav är för övrigt en av två orsaker till att vi firar Nationaldag den 6 juni, samma datum som han år 1523 kröntes till konung av Sverige. Den andra orsaken till nationaldagsfirandet är 1809 (tror jag) års regeringsform. För övrigt år 1809 som vi förlorade finnarna till ryssarna va? Innan år 1983 hade vi inte ens en nationaldag i detta land. Vilka patrioter...
Gustav Vasa fanns även med på 5-kronors sedeln från 1965 års serie. Han har jobbat sig bra uppåt genom åren!

I och med 1985-års serie fick damerna en plats i rampljuset, men som sagt, än så länge mest nere i botten.

I Emilé Durkheims tankespår..

Jag undrar en sak (ovanligt). Igår hade jag en föreläsare som skrivit en avhandling om självmord, vilket för övrigt verkar vara standard för alla som forskar inom sociologi. Men han sade något om att Litauen hade ung 45 personer på 1000 som tog livet av sig varje år medan siffran i Grekland motsvarade ungefär en tiondel av denna. Man ville såklart veta vad detta berodde på och om man kunde finna "de kausala sambanden" kanske det kunde leda till att sänka statistiken i många länder så att självmordsantalet även där skulle bli lika lågt som i Grekland.
Min fråga blir då; Varför skulle man vilja sänka antalet självmord? I första anblicken kanske det låter bra, men egentligen, det är väl något som på intet sätt skadar samhället? Jag tänker istället att självmord är ett tecken på ett friskt samhälle, liksom brott och annat som vi helst skulle leva utan. Ett samhälle utan brott skulle ju vara ett stagnerat samhälle. Vi skulle inte utvecklas alls. Om vi inte hade något som talar om för oss vad som är fel så kunde vi heller inte veta vad som är rätt! Att vissa människor begår brottsliga handlingar och därtill straffas för dem behövs för att majoriteten av medborgarna skall veta vilken ram de är fria att röra sig inom och på det sättet får vi samhället att fungera.

Men frågan är ju det här med självmord. Undrar om det finns någon studie över ifall dessa, eller i alla fall, de flesta beror på psykisk ohälsa eller om det kanske mer beror på samhällelig ohälsa? Fast vilken dum fråga egentligen. Samhällelig ohälsa omvandlas nog fort till psykisk ohälsa och vart skall man kunna se gränsen? Dessutom hur skall man kunna undersöka vilken ohälsa det var som gjorde att individen x tog livet av sig? Den finns ju liksom inte kvar att fråga..

Ja, ja.. Mina blommor står i alla fall vackra och friska i fönstret. Som jag har jobbat med dem! Kanske skall jag få arslet ur och läsa åtminstone ett halvt kapitel innan jag går på helg ledighet..

Later!

Vem är det egentligen på pengen??

Mycket intressant det där om man radar upp alla de svenska sedlarna bredvid varandra. Det är totalt 5 st.
20 :- Är ju Elsa
100:- Carl Von Linné
1000:- Gustav Wasa (Niklas ättling)

Men vem fasen är gubben på 500 lappen å gumman på 50 lappen? Min gissning för den stora sedeln är antingen den första importerade Bernadotte eller kanske prins Eugene?!
50-lappen har jag inte ens en bra gissning på.

Men, i vilket fall. Det intressanta är att de två sedlarna i botten, dvs de som är minst värda, pryds av två kvinnor. Medan de stora mäktiga pengarna får manliga avbilder. Vad tycker egentligen feminister och annat löst folk som är för "alla-lika-alla-olika" om det?

En annan sak, angående pengar å kunligheter. Kommer Daniel Westling att få vara med på enkronorna nu eller?

Ja, ja. Hur gick det förresten för mig denna vecka? Jag skulle ju tagga till med både träning å skola. En gång i mitt tidigare liv fick jag lära mig att inte sätta upp allt för höga eller många mål. Dumt av mig att satsa på dem båda samtidigt. Därför anser jag att jag inte är en stor looser då jag faktiskt varit mycket framgångsrik i mitt studerande. Träningen får jag ta tag i någon annan gång. Men med match inräknad så har jag faktiskt tränat tre ggr denna vecka, inte helt fy skam.

På återseende fuckers!

Normal!!!!

Jag nåddes just av en mycket glad nyhet!

-Jag är visst normal.

Farbror psykolog på tv 4:as efter 10 sade att 1% av befolkningen måste sova 11 timmar per dygn. Lika många procent behöver endast 4-5 timmars sömn. Dessa tillhör såklart inte vanligheten men de existerar. Och nej, psykologen talade inte om den procent av befolkningen som utgörs av bebisar. 1% av de vuxna liven i vårat land.

Jippie!! Mina snittade 12 timmar sömn är således fullkomligt normala. Efter detta avslöjande känner jag att jag äntligen kan sova gott om natten...

Bröst

Stod framför spegeln imorse och funderade på en sak...Vet inte om det bara är något som jag fått för mig men, kvinnor som gör bröstoperaion till storleken större (eller kanske ännu större) anses liksom lite patetiska. Folk har förståelse om kvinnan innan operationen hade bröst som lätt associerades till russin och därav led av psykisk ohälsa. Men alla dessa damer som har en okay A-kupa men som tankar in ett par hekto till är "ju tragiska".
Då undrar jag: Hur ser samhället på kvinnor som gör tvärtom. Dvs lyfter ur lite vikt ur brösten? Då menar jag förstoss inte en flicka som gud velat straffa genom at skänka henne ett midjemått på 20 cm och en bröstvikt på 2x 3 kg. Utan snarare någon med normal B- eller C-kupa som anser att det är snyggare med en A-kupa.
För let´s face it. Det är ju exakt samma sak. Man vill göra om sig för att man anser att man själv är ful och att det där andra är snyggare. I min värld känns det som om alternativ nummer två är Ok men inte alternativ nummer ett. Jag undrar såklart varför...?

Önskningar

Ibland är det viktigt att kunna drömma sig bort och kanske önska att man var någon annan eller något annat, eller kanske att man hade något som man i verkligheten inte har. För mig är det viktigt att dagdrömma för att jag skall må bra. Ni vet, hålla näsan ovanför ytan, i stunder som är extra jobbiga.

Om jag fick vara ett djur, skulle jag nog vara en koala. Då skulle jag få bo i världens skönaste land, Australien och dessutom skulle ja få sova hur mycket jag ville! Eller kanske en fluga för då skulle jag kunna flyga runt i människors hem och titta på hur de har det och hur de uppträder mot varandra, utan att någon skulle märka det.


Om jag skulle vara en färg skulle det få bli antingen vit, för då kan jag smälta in lite varstans, eller rosa för att det är så fint!

Om jag vore en blomma skulle det vara en ros, då skulle jag kanske inte leva så länge men under min livstid skulle jag vara otroligt vacker och uppskattad av alla. Dessutom skulle jag ju ha små taggar som skyddade mig mot sådana som inte vill mig väl. Och när jag dog, kunde jag torkas, fortfarande lika vacker, och ändå finnas kvar hos de som jag älskar.

Om jag kunde uppfinna något så skulle det vara nya, sunda värderingar vad gäller skönhetsideal, som folk anammade.

Om jag var drottning för en dag skulle jag inte göra ett smack, förutom att prova massa fina klänningar, tiaor och annat bling-bling.

Om jag var politiker skulle jag göra om mycket; försäkringskassan, CSN och miljön kring slussen, för att nämna några.

Och hade jag besök av en god ande som lovade att uppfylla en enda önskning åt mig så skulle det vara att alla mina önskningar i fortsättningen skulle slå in!


Dagens ort; Lycka. Ligger i Avesta, Sverige. Undrar om det är x-tra lyckligt där? Förmodligen inte...Men man kan ju hoppas!

Det är så konstigt... Alla mina byxor sitter åt x-tra mycket nu för tiden. Kan man reklamera en torktumlare då den krymper alla kläderna? Och hur ställer man egentligen om en våg så att den visar rätt igen när den helt plötsligt börjat lägga på 3-4 kilo?
Jag har bestämt mig för att tagga till denna vecka och visa ytterst hög närvaro i skolan och även på gymmet. Vore bra om jag kom iväg och storhandlade också så att jag kan börja laga mat igen.

Helgen har tillbringats i Norrköping, mys-pys med gos Maria! Det var skönt att komma bort och jag åker gärna ner en vända till snart (Dvs om man får komma tillbaka trots att jag hade sönder fronten på ugnen...?)
Nu har jag låst in mig på kontoret på jobbet och tänkte läsa lite statistik..Vill inte, men jo..för min egen skull, kommer känna mig så duktig efteråt!

Dagens ort, mina vänner, är Mensträsket. Ligger någonstans i Norra Sverige. Hahahaa. Vem fick egentligen komma på att döpa ett ställe till detta?