Att skriva en bok

Jag har ju sagt rätt länge att jag har en dröm om att en dag skriva en alldeles egen bok.
Men ungefär lika länge har jag även funderat på vad jag skall fylla min bok med. Kanske gör jag någon gång i livet en mycket intressant sociologisk undersökning som jag knåpar ner mellan två pärmar, men knappast troligt... Kanske får det bli mina memoarer, men vem i helsike skall läsa dem? Så tänkte jag mig att man kanske skall skriva en liten annorlunda barnbok där en prins sitter fast i ett torn och blir räddad av en prinsessa eller liknande, men jag vet inte...Känns lite..nja...löjligt.

Men nu tror jag att jag funderat klart. Jag skall skriva en gravidbok.
Inte en sån där uppfostrande, rosenröd härlig historia - Jag skall skriva en ärlig bok.
Jag skall tala om för kvinnorna där ute att det är VANLIGT att må skit, att man inte alls alltid känner sig fräsch och lycklig. Att håret och huden inte glänser i den utsträckning som står i alla andra böcker. Jag skall ogenerat tala om hur jävligt det är att må illa konstant, hur fötter sväller upp och hur huden blir prickig. De skall få veta att tandköttet blöder, att näsan blir täppt, att det värker i ryggen och att nedre delen av kvinnligheten också tar stryk.
Men samtidigt skall jag genom sanning uppmuntra dem och få dem att känna sig speciella på ett verkligt sätt.
Den gravida kvinna som läser min bok slipper dåligt samvete för att hon inte studsar fram på rosa moln dagarna i ända eller för att hon inte orkar träna och vara hurtig som sig bör.
De skall veta att det inte alltid, utan snarare väldigt sällan, är en solskenshistoria från början till slut. Men de skall också få veta hur underbart det är när man känner det lilla krypet virvla omkring där inne eller hur vackert upplyftande det är att se sin alldeles egna skapelse på skärmen vid ultraljuden.
Det är sådant jag skall berätta i min gravidbok i hopp om att ingen framtida "tjockis" skall behöva skämmas över dagar som man helst vill stryka ur almanackan och istället kunna fokusera på dem som faktiskt känns bra och de ögonblick som den lille försöker kommunicera med vassa armbågar och kraftiga sparkar!
:)