Ledighet - yeah right!

Skrattretande hur livet ibland kan förändras så dramatiskt i bara ett andetag. När man minst anar det kommer ödet smygandes i buskarna och rör om i den stora grytan, så vipps är man tvungen att tänka om.
Istället för att räkna ner mina dagar på jobbet räknar jag numer upp och konstaterar att jag inte kommer härifrån förrens klockan 12.00 på torsdag, 44,5 timmar efter det att jag idag klev på mitt arbetspass.
Jag funderar allvarligt på att adressändra och eskortera min uppsättning skor till Älta istället. Kanske flytta med bilder på familj och vänner så att jag inte glömmer bort hur de ser ut.. Någon dag kanske jag får se ljuset utanför dessa väggar igen?
Till dess övar jag stenhårt på att stänga av mina bedövade öron och intala mig själv att allting har ett slut!