Sportbar nummer 10

Ett ganska passande namn på den restaurang som jag vid två tillfällen gästat under denna sommar. Den ligger längst med shoppingstråket vid Waxholms hamn och är ganska lagom stor, lagom omysig med lagom fullproppad uteservering. Ingen speciell så.
Varför är då namnet så passande? Jo..
Om man skall bedöma deras mat på en skala från 1-10 (där 10 då naturligtvis är det högsta) är det inga problem att de gem en tia! Portionerna är stora nog att räcka till för två. Råvarorna tycks fräscha och det ser gott ut på tallriken, inte minst smakar det bra.
Omvänt kan man bedöma deras service från 10-1 (där 10 är det sämsta) och ja... precis. Utan ett ögonblicks tvekan går det fint att ge dem en tia även där.
Båda tillfällen jag har besökt krogen fick vi först vänta en halv evighet, ung. till midjan minskat 2 centimeter i omfång och läpparna börjat bli blå, innan vi ens fick några menyer. Sedan får man demonstrativt visa att man är redo att beställa, då de inte alls har en tanke på att kolla av sina gäster.
Ett litet plus i detta negativa kaos är dock att maten skickas ut på borden i förvånansvärt snabb fart (således kan det inte vara något galet med kocken).
Men det här med att få notan efter att man bett om den...Not so very good. Förtsa gången jag var där vet jag inte exakt hur lång tid det tog (upskattningsvis 100 år). Men i mitt liv brukar tiden rusa iväg och om jag upplever att något tar lång tid så har det verkligen gjort det. Men ok, säg i alla fall en kvart. Igår var det samma visa. Jag klockade och fräste irriterat till min bordsdam "att är de inte här inom 15 så drar jag".
Efter 11 fick jag notan. Efter ytterligare 10 hade de inte ens hämtat den. Jävla puckon, tänkte jag, röd i ansiktet av vrede. Men eftersom jag är allt för hederlig för mitt eget bästa klampade jag in till baren och lade fram nota och pengar. "Hej, hej", hälsade tjejen mig med ett brett leende. Hon kände inte ens igen oss..suck. Jag betalalde i alla fall kontant. När man betalar med jobbets pengar är det viktigt att ta kvitto och att lämna dricks är naturligtvis strikt tabu. Men inte ens om jag betalat ur egen plånbok hade jag lämnat den minsta valör i bössan.
Dålig service kan verkligen få mig att gå igång. Jag är ingen gourmet så för mig kan service ibland vara långt viktigare än maten i sig.

I vilket fall skrattade jag glatt när jag passerade buss 670 till Stockholm, ett litet tag senare. Någon i min bekantskapskrets har nämligen starkt opponerat sig mot att Waxholm inte skulle vara Stockholm... guess not!
:)