What did I not know?!

Har du haft några sammandragningar frågar den vänliga barnmorskan som jag provisoriskt fått träffa då min ordinarie är på semester?
NEJ, deklarerar jag belåtet och känner mig nöjd med att det förmodligen inte blir någon bebis i juli i alla fall.
Hon ber mig hoppa upp på britsen (jag kravlar som en valross) för att hon skall lyssna på Beppus hjärta och känna på hans lilla kropp.
Med varsamma rörelser fingrar hon på den sprängfyllda magen och tittar på mig med skeptiskt blick.
Du har ju en just nu.. Säger hon och tittar undrande på mig.
Jaha? En vaddå? En sammandragning?
Hon beskriver hur det ofta kan kännas när det sker och att det allt som oftast kommer när man reser sig, sätter sig eller liknande.
Hahaha, vilket retard man är.. magen är så spänd att den snart spricker i sömmarna och inte fasen hajjar jag att det är en sammandragning. Men jag kan erinra mig flera liknande tillfällen och oftast är det på kvällarna, så nu tror jag att jag vet vad som händer när det händer nästa gång.
Men att det skulle kännas på något vis eller värka i ryggen... nope..min kropp är känslostörd!