Hösten knackar på dörren...

...och det känns verkligen galet stressande. Vad hände med denna sommaren? Vad hände med året? Med livet?
Näe, inte så dramatiskt men i vanlig ordning har sommaren som hastigast bara sprungit förbi och andfått ropat "hej" "hej" till mig, som står inomhus och genom fönstret ser den försvinna runt husknuten..
Augusti. Aldrig trodde jag att augusti 2011 skulle vara här så snart. Prinsessan fyller ett år om 22 dagar. Hennes allra första födelsedag.
Jag har varit hemma i ett år och sju dagar... Vad har jag gjort?
Pyret växer och frodas, visserligen, och för det får jag ge mig själv en klapp på axeln. Men annars?

I och för sig finns det fortfarande lite lilv kvar i sommaren och familjen Borgeström/Prytz (eller tvärtom om man hellre föredrar det) skall snart fira sin sista semester vecka (för i år) på någon bergstopp uppe i Åre.
HÄRLIGT!!! Den vecka som jag sett fram emot som allra mest är snart här, och jäklar vad det skall vandras!

I förra veckan mös jag runt i Norrköping med Stor M och lill m, underbart fint som alltid när man gästar dem. Vädret var kanon och jag fick skåda den allra största sushibit jag någonsin sett. Kuresu (crazy) som japanerna själva skulle ha sagt..